Regeringen förbereder nu en lagändring som kan innebära att vissa former av omvändelseförsök mot hbtq-personer kriminaliseras. Men medan jämställdhetsministern talar om ett tydligt förbud, påpekar jurister att förslaget i praktiken är både mildare och mer oklart än debatten antyder.
Från utredning till proposition
2021 fick utredaren Maria Hölcke i uppdrag att bedöma behovet av ny lagstiftning. Slutsatsen blev att ett särskilt förbud inte var nödvändigt, eftersom många handlingar som ryms i begreppet redan är kriminaliserade – exempelvis hot, ofredande och misshandel.
Åtgärder under den nivån, såsom samtal eller psykologiskt tryck, ansågs inte kunna beläggas med straff. Hölcke betonade att lagstiftning inte ska användas för att ”sända signaler” utan för att lösa konkreta problem.
Politisk vilja kontra juridisk försiktighet
Regeringen har trots utredningen gått vidare med en ny straffbestämmelse om ”psykiskt våld”. Lagtexten nämner inte uttryckligen omvändelseförsök, men anger det som exempel i propositionen. Tillämpningen överlåts därmed i stor utsträckning åt domstolarna, med risk för otydlighet.
Ett lackmustest för samhällets människosyn
Förespråkare menar att ett förbud markerar samhällets avståndstagande från skadliga praktiker, medan kritiker varnar för symbolpolitik. Klart är att frågan väcker principiella frågor om balansen mellan juridik och politik.
