Europeiska kommissionen har antagit en ny LGBTIQ+ Equality Strategy för 2026–2030 som ska stärka skyddet mot diskriminering, våld och hat mot hbtqi-personer. Strategin kopplar jämlikhet till demokratisk resiliens och lovar hårdare tag mot hatbrott, omvändelseterapi och globala hot – men kritiker efterlyser mer bindande lagstiftning.
Tre pelare: Skydd, egenmakt och engagemang
Strategin, presenterad i oktober 2025 av jämställdhetskommissionär Hadja Lahbib, bygger på den tidigare 2020–2025-strategin och har tre huvudpelare:
- Skydd: Bekämpa våld och hat mot hbtqi-personer, inklusive fysiska och sexuella attacker som drabbar trans- och icke-binära personer oproportionerligt. Kommissionen planerar en studie om omvändelseterapi, dialog om ämnet och åtgärder baserat på resultaten. Man utforskar också straffrättsliga möjligheter att stärka skydd mot hatpropaganda och hatbrott inom EU-rätten.
- Egenmakt: Stärka hbtqi-personer och organisationer genom utbildning, sårbarhetsbedömningar (t.ex. för Pride-evenemang) och stöd till civilsamhället.
- Engagemang: Bygga regionala och globala allianser via FN, OSSE och Europarådet för att främja hbtqi-rättigheter världen över, särskilt i länder med ökad backlash.
Strategin betonar att hbtqi+-fientliga budskap ökar både i EU och globalt, och att jämlikhet är en del av EU:s demokratiska försvar.
Koppling till aktuella hot – Pride-förbud och kriminalisering
Strategin kommer mitt i en oroande trend enligt ILGA-Europes Annual Review 2026: systematiska inskränkningar, Pride-förbud i Ungern (med böter och ansiktsigenkänning) och ”propaganda”-lagar i Belarus och Kirgizistan. EU-positionen är tydlig: sådana åtgärder ses som del av bredare auktoritär tillbakagång.
Kommissionen lovar att integrera hbtqi-frågor i extern politik och bygga allianser för global förändring. I Sverige välkomnar regeringen strategin som en fortsatt riktning för EU-arbetet.
Kritik och framtid – behöver bindande åtgärder
Organisationer som RFSL och ILGA-Europe välkomnar ambitionen men efterlyser mer konkreta, bindande lagar – särskilt straffrättsligt skydd mot hatbrott baserat på sexuell läggning och könsidentitet, som saknas i stora delar av EU.
Med FN:s kvinnokommission (CSW) i mars 2026 och pågående domstolsprocesser (t.ex. mot Ungern) blir strategin ett viktigt verktyg för att motverka backlashen. Lahbib betonar: ”Vi måste försvara jämlikhet när den hotas – både hemma och globalt.”
Strategin ses som ett steg mot en ”jämlikhetsunion” där mångfald är en styrka, men framgången hänger på medlemsstaternas genomförande.
