En ny studie visar att alltfler informativa och kommunikativa kampanjer som riktar sig till HBTQ-personer försvinner i det mediala bruset.
En av de bakomliggande orsakerna beror på att kampanjerna oftast sprids genom för stora kanaler. Mona Edvardsson är mediestrateg sedan sex år tillbaka och statistiska analyser är en del av hennes vardagliga arbete.
Att inte nå ut till rätt målgrupp leder väl till ökade kostnader?
– Det stämmer. Ökade kostnader blir alltid påföljden av felaktigt konstruerade kampanjer. Om man inte får den effekten som man har eftersträvat från allra första början så är det i grund och botten ett misslyckande från sändarens perspektiv.
Hur skulle man kunna nå ut till den rätta målgruppen?
– Fokus bör ligga på strategisk planering där sändaren, som i det här fallet är PR-byråerna, identifierar mottagarnas konsumtionskanaler. Det behöver således inte handla om tidningar eller digitala medier. Ett annat sätt är att köpa leads i form av e-postadresser, konsumtionstrender och kontaktuppgifter till mottagarna.
Vilka medier bör man utesluta?
– De traditionella. Större tv-kanaler, radiostationer, tidningar och tidsskrifer som inte når ut till HBTQ-personer i samma omfattning som HBTQ-orienterade magasin och leads.
Hur tror du kampanjerna kommer läggas upp i framtiden?
– De kommer bli mer strategiska. Företagen kommer inse att de behöver arbeta mer med sina målgrupper och deras behov.
Att inte nå ut till mottagaren är det värsta som kan hända för en PR-byrå. Vad tror du branschen behöver bli bättre på?
– Att lyssna, leta, lokalisera och identifiera varenda lucka i det kommunikativa arbetet.
Kan PR-skolor och medieutbildningar göra något för att minimera dessa fel?
– Självklart. Att tänka utanför lådan är A och Ö för en lyckad kampanj. Väldigt få högskolor pratar om begreppet leads och leads generation. Det har inte funnits jättelänge men det är definitivt något som branschen i sin helhet behöver ha i åtanke.
SIMON LUNDELL
Skribent