Trots vallöften från Moderaterna om att prioritera HBTQI-personer i kvotflyktingmottagandet har bara en handfull personer kommit till Sverige de senaste åren. En granskning visar att antalet sjunkit till 4–5 per år efter regeringsskiftet – en kraftig nedskärning som nu väcker stark kritik från RFSL och andra organisationer.
Vallöfte om prioritering – men total kvot sänktes drastiskt
Inför valet 2022 lovade dåvarande migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i intervjuer med QX att HBTQI-personer skulle prioriteras särskilt i kvotflyktingmottagandet – ”till skillnad från regeringen” som då satt.
Efter Tidöavtalet sänktes dock Sveriges totala kvotflyktingantal från 5 000 per år till 900. Regeringen har upprepade gånger betonat att kvinnor, flickor och HBTQI-personer ska prioriteras och utgöra cirka två tredjedelar av platserna. Trots det har det faktiska antalet HBTQI-personer som fått skydd via kvoten blivit extremt lågt.
En granskning av Aktuellt i Politiken (AiP), baserad på siffror från Migrationsverket, visar:
- 2023: 4 HBTQI-personer
- 2024: 4 HBTQI-personer
- 2025: 5 HBTQI-personer
Detta trots att regeringen kallar prioriteringen ett uppfyllt vallöfte.
Kraftig nedskärning i absoluta tal – RFSL: ”Försvinnande få”
När den totala kvoten minskade med 82 procent sjönk också antalet platser för prioriterade grupper i absoluta tal. Antalet kvinnor och flickor i kvoten föll från runt 2 500 år 2022 till cirka 320–600 de senaste åren.
RFSL:s förbundsordförande Lovise Brade kommenterar utvecklingen skarpt:
– Det som framställs som en prioritering visar sig i stället vara en nedskärning till endast 4–5 hbtqi-personer om året 2023–2025. Det är försvinnande få, särskilt med tanke på det enorma globala skyddbehovet för HBTQI-personer på flykt.
Organisationer som Asylrättscentrum och Amnesty har länge kritiserat den minskade kvoten och betonat att färre säkra vägar tvingar människor till farliga resor.
Regeringen försvarar – men debatten hårdnar inför valet
Migrationsminister Johan Forssell (M) har upprepat att prioriteringen av HBTQI-personer och utsatta kvinnor är tydlig i fördelningen av de 900 platserna. Moderaterna framhåller på sociala medier att vallöftet är uppfyllt.
Kritikerna menar dock att den absoluta minskningen – kombinerat med fokus på ”integrationsprognos” snarare än rent skyddsbehov – motverkar syftet. Granskningen har lett till massiv kritik i media och på sociala medier, där många pekar på att löftet i praktiken inte hållits.
Med valet 2026 i sikte blir frågan om Sveriges ansvar för HBTQI-flyktingar en het debattpunkt. RFSL kräver nu en återgång till högre kvotnivåer och bättre uppföljning av prioriteringar.
