En ny rapport från 7-Eleven och Regnbågsfonden visar att 42 procent av svenskarna undviker HBTQI-relaterade ord på grund av osäkerhet. Bland unga kvinnor är andelen ännu högre – varannan kvinna mellan 18 och 29 år säger sig hålla tillbaka av rädsla för att uttrycka sig fel.
Ökad förståelse – men också växande osäkerhet
I takt med att begrepp relaterade till könsidentitet och sexualitet utvecklats och nyanserats, har också osäkerheten kring dem ökat. Det framgår tydligt i årets Alltid Öppna-rapport från 7-Eleven och Regnbågsfonden, som för andra året i rad kartlägger svenskarnas kunskap, attityder och bemötande inom HBTQI-frågor.
Drygt fyra av tio personer i Sverige uppger att de undviker vissa HBTQI-begrepp helt, av rädsla för att använda dem fel. Bland unga vuxna i åldern 18–29 år är siffran ännu högre: hela 50 procent säger sig känna osäkerhet. Bland äldre (65–79 år) är motsvarande siffra 40 procent.
Även kön spelar roll – kvinnor är i större utsträckning än män benägna att undvika uttryck: 50 procent jämfört med 34 procent av männen.
Kunskapsklyfta inom HBTQI-begrepp
Samtidigt som många svenskar har god förståelse för vissa begrepp – såsom homosexuell, bisexuell och transperson – visar rapporten att kunskapen är betydligt sämre när det gäller andra termer som ofta används inom communityt.
Exempelvis vet 79 procent inte vad agender betyder, 72 procent saknar kunskap om intersex, och 59 procent har ingen aning om vad pansexuell innebär. Även begreppet cisperson är okänt för över hälften (55 procent), trots att det är ett centralt ord för att beskriva den norm som många lever inom utan att reflektera över.
– Siffrorna visar att vi har kommit långt när det kommer till förståelsen av det klassiska målgruppen ‘HBT’ medan det fortfarande finns ett kunskapsgap för övriga i HBTQI-communityt, säger Ulrika Westerlund, styrelseledamot i Regnbågsfonden.
Hellre något än inget alls
För många kan osäkerheten leda till tystnad, vilket i sig kan skapa större avstånd mellan grupper snarare än att bygga broar. Men att våga säga något – även om det inte är perfekt – är enligt Westerlund bättre än att inte säga något alls.
– Det är bättre att säga ‘Jag står upp för homo- och transrättigheter’ och av misstag missa en grupp, än att inte säga något alls, säger hon.
Ett samhälle i förändring – med stort behov av dialog
Rapporten pekar också på att trots den stora viljan att uttrycka sig rätt, så saknar många både kunskap och språk för att förstå den fulla bredden av identiteter. Det innebär inte bara ett kommunikativt glapp, utan också en utmaning i hur vi skapar ett samhälle där fler känner sig sedda och inkluderade.
– Vi tror på ett samhälle där alla får vara sig själva, och vi är alltid öppna för att lära oss mer för att kunna bemöta varje människa med respekt och förståelse, säger Linnéa Borgström, HR- och hållbarhetsdirektör på Reitan Convenience Sverige.
De mest och minst kända begreppen
Rapporten listar även vilka begrepp svenskarna känner till bäst – och vilka som fortfarande är relativt okända. Högst upp på listan finns:
- Homosexuell (91 %)
- Bisexuell (87 %)
- Transperson (71 %)
Längst ner ligger begrepp som agender (21 % förståelse), intersex (28 %) och pansexuell (41 %).
Fortsatt behov av folkbildning
Trots positiva attityder till kärnbegreppen inom HBTQI visar undersökningen att det finns ett stort behov av fortsatt folkbildning – särskilt kring de mindre kända identiteterna. Samtidigt tyder resultaten på att nyfikenheten och viljan att förstå finns.
Alltid Öppna-rapporten vill fungera som ett verktyg för samtal och förändring – både i det offentliga rummet och i det vardagliga mötet mellan människor.
