En skara av närmare 2 000 anti-HBTQ+-demonstranter tog sig in på Georgia Pride-festivalen i Tbilisi, huvudstaden i Georgien, vilket resulterade i en abrupt avlysning av evenemanget under lördagen.
Demonstranterna, som främst bestod av högerextrema samt ortodoxa kristna präster, hamnade i konflikt med polisen och försökte sätta stopp för festivalen genom att storma scenen och bränna regnbågsflaggor.
Kritik mot hatretorik och polisbrister
Festivalarrangörerna och landets president riktade kritik mot den hatretorik mot HBTQ+-personer som förekom före festivalen. Dessutom menar de att polisen inte lyckats upprätthålla skyddet för festivaldeltagarna.
Homofobin är fortfarande utbredd i Georgien. President Salome Zurabishvili pekade ut det styrande partiet Georgian Dream för att inte ha fördömt de anhängare som öppet uppmanat till aggression mot HBTQ+-aktivister.
Alexander Darakhvelidze, inrikesminister, menade dock att den stora platsen varit svår att patrullera.
– Detta var ett öppet område, deltagare av protesten lyckades kringgå säkerheten och hitta andra vägar att ta sig in på evenemangsplatsen, sa han.
Arrangörer och deltagare evakuerades
Trots tumultet lyckades polisen evakuera Pride-festivalens deltagare och arrangörer utan att någon kom till skada. Reuters nyhetsbyrå rapporterade att de blev transporterade till säkerhet med bussar.
Även under 2021 utsattes en Pride-festival i Tbilisi för våldsamma störningar från högerextrema demonstranter.
Årets organisatör, Mariam Kvaratskhelia, beskrev situationen som en ”massmobilisering” av högerextrema grupper inför årets evenemang, grupper som ”öppet uppmanade till våld”.
Kvaratskhelia anklagade också protesten för att vara en ”samordnad åtgärd mellan regeringen och de radikala grupperna… i syfte att sabotera Georgiens EU-kandidatur” – även om hon inte kunde tillhandahålla några specifika bevis för detta påstående.
Motståndare anklagar Georgian Dream-regeringen för att luta åt Moskva, trots Georgiens långvariga ambition att gå med i EU. Stora protester i mars urartade i våldsamheter över en utkastversion av en rysk-stil lag som skulle klassificera icke-statliga och mediegrupper som ”utländska agenter” om de fick mer än 20% av sina medel från utlandet. Dessa sammandrabbningar utanför parlamentet ledde till att regeringen drog tillbaka lagförslaget.
