Under Jubileumsåret 2025 samlades över tusen HBTQ+-katoliker från hela världen i Rom för en banbrytande pilgrimsfärd. De vandrade genom den heliga porten i Peterskyrkan och firade mässor som symboliserade inkludering och värdighet. Denna händelse markerar ett nytt kapitel i relationen mellan katolska kyrkan och HBTQ+-communityn, fylld av känslor, dialog och framtidstro.
En milstolpe i katolska kyrkans historia
HBTQ+-katoliker har länge kämpat för erkännande inom katolska kyrkan. Därför blir denna pilgrimsfärd under Jubileumsåret 2025 en symbol för förändring. Evenemanget ägde rum den 5 och 6 september, och det lockade deltagare från länder som Italien, USA, Brasilien och Sverige. Organisatörer som La Tenda di Gionata ledde initiativet, och de samarbetade med grupper som DignityUSA och Outreach. Dessa organisationer arbetar aktivt för att skapa utrymme åt HBTQ+-personer i kyrkan.
Först och främst representerar pilgrimsfärden ett steg mot större inkludering. Tidigare har HBTQ+-katoliker ofta känt sig utestängda. Till exempel under Jubileumsåret 2000 mötte de motstånd och till och med hot om arrestering. Nu, emellertid, öppnade Vatikanen dörren för detta evenemang. Pilgrimsfärden listades till och med i den officiella kalendern, även om Vatikanen betonade att det handlade om logistik snarare än ett formellt godkännande.
Dessutom speglar händelsen påven Franciscus arv. Han påbörjade en dialog om inkludering, och hans efterträdare, påven Leo XIV, fortsätter den vägen. Leo XIV valdes i maj 2025, och han träffade jesuitprästen James Martin kort innan pilgrimsfärden. Martin, som är känd för sitt arbete med HBTQ+-frågor, beskrev mötet som positivt. Han hörde samma budskap om välkomnande som från Franciscus.
Förberedelserna och organisatörerna
La Tenda di Gionata grundades 2018 i Florens, och gruppen erbjuder stöd åt HBTQ+-kristna. De arrangerar samtal med präster och skapar resurser för familjer. Till exempel driver de en online-plattform för dialog. Under förberedelserna samlade de in registreringar från över 1200 pilgrimer. DignityUSA, en amerikansk organisation, bidrog med erfarenheter från liknande initiativ.
New Ways Ministry från Maryland spelade också en roll. De uppmuntrade deltagare att se pilgrimsfärden som ett mirakel. Marianne Duddy-Burke, chef för DignityUSA, betonade betydelsen. Hon sa att pilgrimerna nu kunde gå genom den heliga porten som sig själva, med både tro och identitet intakt. Detta skapar hopp för framtiden.
Dessutom involverade förberedelserna kontakter med Vatikanen. Grupperna skickade in detaljer om evenemanget, och efter en kort period av osäkerhet återinfördes det i kalendern. Agnese Palmucci, talesperson för Dikasteriet för evangelisation, förklarade att borttagningen berodde på saknad information. När uppgifterna kompletterades, kom evenemanget tillbaka. Detta visar hur organisatörerna arbetade ihärdigt för att säkerställa genomförandet.
Dagen för evenemanget: Mässa och vandring
Pilgrimsfärden började på fredagskvällen den 5 september med en vaka i Jesuitkyrkan Il Gesù. Kyrkan fylldes av pilgrimer som delade vittnesbörd. Till exempel berättade homosexuella par om sina upplevelser, och en mor till ett transbarn talade om acceptans. Prästen Fausto Focosi ledde reflektionen. Han sa: ”Våra ögon har känt tårar av avvisning och gömmande. Idag rinner andra tårar, nya tårar. De tvättar bort de gamla. Idag är dessa tårar hoppets tårar.”
Nästa dag, lördagen den 6 september, firade biskop Francesco Savino mässan. Han är vice ordförande i den italienska biskopskonferensen, och hans predikan möttes av stående ovationer. Savino kopplade Jubileumsåret till befrielse. Han förklarade: ”Jubileet var tiden för att frigöra de förtryckta och återställa värdighet åt dem som nekats den. Bröder och systrar, jag säger detta med känsla: Det är dags att återställa värdighet åt alla, särskilt åt dem som berövats den.”
Efter mässan vandrade pilgrimerna mot Peterskyrkan. De bar ett stort träkrucifix och gick genom den heliga porten. Denna port öppnas endast under Jubileumsår, och den symboliserar syndernas förlåtelse. Justin del Rosario, en deltagare, beskrev känslan: ”Det kändes episkt, som om jag rörde Guds hand.” Många grät och applåderade längs vägen. Regnbågsfärgade solfjädrar vajade i luften, och stämningen liknade en parad.
Dessutom höll påven Leo XIV en speciell audiens för pilgrimer samma dag. Han nämnde inte HBTQ+-gruppen specifikt, men hans närvaro signalerade stöd. Senare berättade Savino att han informerat påven om mässan, och Leo XIV uppmanade honom att fortsätta.
Betydelsen för HBTQ+-communityn
Denna pilgrimsfärd förändrar perspektivet för många HBTQ+-katoliker. Först och främst erbjuder den en plats för tillhörighet. John Capozzi, en deltagare, delade sin resa: ”Det fanns en känsla av att jag inte var välkommen i kyrkan. Med påven Franciscus kunde jag komma ut och säga: ’Hej, jag är katolik och stolt över det, och jag vill vara en del av kyrkan.'” Leo XIV stärkte denna tro.
Dessutom utmanar evenemanget gamla normer. Kyrkan lär fortfarande att homosexuella handlingar är synd, men dialogen växer. Franciscus sa 2023: ”Att vara homosexuell är inte ett brott.” Leo XIV fortsätter detta genom möten med aktivister som James Martin. Martin sa efter mötet: ”Jag hörde samma budskap från påven Leo som från påven Franciscus, nämligen önskan att välkomna alla människor, inklusive HBTQ+-personer.”
Emellertid finns utmaningar kvar. Kritiker anklagar Leo XIV för tystnad under pilgrimsfärden. De ser det som ett svek, och vissa kallar hans approach beräknande. Trots detta ser deltagarna positivt på framtiden. Pilgrimsfärden inspirerar grupper världen över, inklusive i Sverige där HBTQI+-nätverk arrangerar liknande resor.
Kontroverser och reaktioner
Pilgrimsfärden mötte motstånd från början. Konservativa grupper oroade sig när evenemanget listades i kalendern. De såg det som ett steg för långt. Därför togs det bort tillfälligt, vilket skapade spekulationer om censur. Palmucci förklarade dock att det handlade om logistik. När informationen kompletterades, återvände evenemanget.
Dessutom kritiserade medier Leo XIV:s uteblivna kommentar. Gay.it skrev att han svek queera katoliker genom tystnad. De beskrev hans stil som machiavellisk, dold bakom barmhärtighet. Ändå försvarar supportrar honom. De pekar på hans möte med Martin som ett tecken på fortsatt dialog.
Innocenzo Pontillo, ordförande för La Tenda di Gionata, svarade på kritiken. Han sa: ”Vi beter oss som liknelsens envisa änka: vi knackar, vi knackar igen. Vi söker inte ett getto, utan ett tecken på väckelse: vi säger att i kyrkan är ingen oönskad gäst.” Detta understryker pilgrimernas beslutsamhet.
Framtiden för inkludering i kyrkan
Pilgrimsfärden öppnar dörrar för fler initiativ. Till exempel planerar svenska HBTQI+-katoliker berättelsekvällar om resan. De vill dela vad det betydde. Dessutom inspirerar evenemanget globala nätverk. Brasilianska grupper deltog aktivt, och de tar med sig erfarenheterna hem.
Dessutom betonar Jubileumsåret 2025 temat ”Pilgrims of Hope”. Detta passar perfekt för HBTQ+-katoliker. De söker hopp mitt i utmaningar. Leo XIV:s pontifikat, som bygger på Franciscus reformer, lovar mer dialog. Martin sa: ”Påven Leo stärkte bara min tro.”
Slutligen representerar denna pilgrimsfärd en vändpunkt. Den visar att förändring är möjlig genom ihärdigt arbete. Deltagarna lämnade Rom med förnyad energi, redo att fortsätta kampen för inkludering. Framtiden ser ljusare ut, och kyrkan rör sig sakta mot större acceptans.
