Ryskt par till attack mot Gaybladet-skribent på flygplats

En av Gaybladets redaktören blev verbalt attackerad av ett ryskt par som befann sig på en flygplats i södra Italien. Bråket trappades upp väldigt fort, vilket i sin tur ledde till ett ingripande av flygplatsens säkerhetspersonal.

Nedan kan du läsa om händelseförloppet i ett utdrag från redaktören:

Klockan är snart två och jag ska precis stiga på planet. Kön till disken är lång och det kryllar av turister. Plötsligt hör jag den där irriterande speakerrösten igen. ”Flyget är försenat med ytterligare en timme”.

Jag håller på att svettas. Det är varmt och jag ser en folkmassa framför mig. Plötsligt hör jag någon säga ”jävla bögar” på engelska.

Någon måste vara riktigt arg idag, tänker jag. Jag vänder mig sakta om och ser ett par bakom mig. Mannen ser koncentrerad ut och kvinnan stirrar på mig.

”Vad är det för fel på det här jävla flygbolaget”, skriker hon.

Jag låtsas att jag inte hör och vänder mig tillbaks mot kön.

”Air France ska alltid ha en massa bögförseningar”, fortsätter hon.

Mina tankar börjar sväva iväg. Vad är det för fel på människan? Som att hennes ilska skulle kunna stoppa förseningen?

”Jävla bögar hela bunten. Sug kuk och dö!” säger hon och drar en djup suck.

Jag tänker. Det här låter inte som en trevlig passagerare. Om flygvärdinnan skulle visa sig vara man så skulle hon nog kommentera det också.

Kvinnan bakom blir plötsligt tyst. Vad vet jag, hon kanske funderar på vad hon ska säga härnäst.

Jag vänder mig, tittar på henne och ger ifrån mig ett löjligt leende. Hon tittar tillbaks.

”Vad är det? Sa jag något dåligt eller vad” frågar hon.

Egentligen vill jag inte bli inblandad i något men jag bestämmer mig till slut för att besvara hennes aggression.

”Ja, det sa du” svarar jag på engelska.

Hon ser förvånad ut.

”Vaddå, tog du illa upp” frågar hon.

Jag förstår redan nu att hon har förberett sig på försvar. Att jag ens gav mig på det här…

”Ja det gjorde jag” svarar jag. ”Du förolämpar en folkgrupp, och i EU är det dessutom olagligt” förklarar jag.

Hon suckar och skakar på huvudet.

”I mitt hemland Ryssland behandlar vi bögar precis som de ska behandlas” säger hon med ett flin.

Passagerarna tittar förvånansvärt och någon enstaka suckar.

Herregud, tänker jag. Här står jag och debatterar om homosexualitet med ett ryskt par på en flygplats i Italien. Flyget ska lyfta till Berlin – en gaymetropol. Vad ska det här paret i Berlin och göra, undrar jag.

”Vad ni gör i ert hemland är fruktansvärt och det kan nog majoriteten av passagerarna hålla med om. Att ens komma med ett sådant uttalande offentligt i ett EU-land är olagligt. Skäms du inte för det du håller på med” svarar jag.

Hon ger mig en kall blick och frågar ”är du bög”.

Jag blir tyst och funderar på vad jag ska säga.

”Ja, har du problem med det” svarar jag.

Hon blir tyst och tittar förvånansvärt på mig. Därefter puttar hon på sin gubbe och säger något på ryska som jag inte förstår. Det enda ordet jag förstod var ”gay”.

Mannen tittar snett på mig och ger mig en konstig blick.

”Vet du vad dem sa på rysk tv förra veckan” frågar han på engelska.

”Nej” svarar jag.

”Att ni homosexuella är det största hotet i Europa och att Ryssland måste ta ställning. Det som har hänt för 100 år sedan kommer hända igen” säger han bestämt.

”Och vad menar du med det” frågar jag.

”Napoleon, Hitler, ja… du vet… Hitler dödade ju homosexuella av en anledning. De var äckliga och utgjorde ett samhällsproblem. De kan inte få barn och de är onaturliga. Det är smutsigt.” säger mannen.

Kvinnan nickar på huvudet och säger ”true, true” på engelska.

Jag förstår att det här är några bråkstakar. De andra passagerarna ser lugna ut men det kommer lite blickar då och då.

”I Europa är levnadsstandarden bättre än i Ryssland. Är det därför ni är här. För att ert land är fattigt” svarar jag, bara för att provocera.

Båda ser förbannade ut.

”Ni är så fattiga att ni till och med tycker att det är okej att sälja kvinnor till västvärlden. Ni säljer barn, organ, vapen och droger. Anser ni att det är mer normalt än homosexualitet” frågar jag.

Kvinnan kastar en blick. Det ser ut som att hon är äcklad. Mannen står fortfarande förvirrad och undrar vad han ska säga.

”Det kommer bli ett tredje världskrig på grund homosexualitet” säger kvinnan.

Jag skrattar fånigt och tittar på de andra passagerarna.

”Blir det ett världskrig så hoppas jag så hoppas jag att ni försvinner. Antingen genom deportation eller avrättning” fortsätter hon.

Ilskan inom mig kokar och jag orkar inte stå ut längre. Passagerarna som står omkring mig i kön har förstått vad vi diskuterar om. Jag ler fånigt.

”Hade ni uppfört er som människor så skulle omvärlden kanske ha respekt för er. Se på er. Ni är djur som inte kan respektera andra. Ni är outbildade egoister som saknar vett och framförallt respekt” säger jag med en övertygande ton.

Medpassagerarna tittar nyfiket.

”Jag säger bara vad jag tycker och vad som är naturligt” svarar kvinnan i en hög ton.

Plötsligt försvinner min uppmärksamhet när jag ser en man i uniform komma mot oss.

En säkerhetsvakt kommer fram i rask fart och undrar om allting är som det ska.

Jag förklarar situationen och berättar att paret bakom mig uppför sig respektlöst gentemot andra passagerare.

Några står och nickar.

Vakten pekar på paret och frågar om det är dem som är problemet.

”Ja” svarar jag med en upprörd ton.

Paret står kvar tysta men kvinnan ser ut att vara ännu mer förbannad. Jag blir rädd att hon ska få ett utbrott.

Vakten tittar på mig i någon sekund men vänder sedan blicken på paret.

Han går fram till kvinnan och tar hennes kabinbagage samtidigt som han säger ”Vänligen följ med mig och ställ er sist i kön”.

Kvinnan kastar ännu en ilsken blick på mig.

”Era jävla bögjävlar”, säger hon med en en äcklad ton.

Samtidigt som vakten tar parets väskor möts kön av en applåd och ett stort jubel.

Paret tittar förvånansvärt på kön men kastar ytterligare en avskyvärd blick.

Jag tittar glatt tillbaks och säger ”welcome to Europe”.

Simon Lundell
Redaktör och skribent