
Den senaste tiden har tidningarna skrivit milslånga texter om Sotji. Allt från arbetarnas villkor till Rysslands anti-gay lagar. Den stora frågan har varit om det är moraliskt rätt att ha OS där. De som är för har fått säga sitt och de som är mot har fått säga sitt. Jag vet inte vad jag tycker, det kanske är moraliskt fel att ha OS i Sotji, men det har medfört att vi pratar HBTQ-frågor som aldrig förr.
Det är bara för något år sedan vi började prata genus och hbtq i sportvärlden. När en idrottsstjärna kommer ur sin garderob görs det än idag en big deal av det.
Hbtq är fortfarande en liten parentes i det uppslagsverk som är som är sport. Jag tror inte för en sekund att homos drar sig från att hålla på med sport men jag tror att de stannar längre i garderoben. Den vita manliga heterosexuella stereotypen är inte helt lätt att utmana.
Men i år förknippas OS med hbtq-frågor! 2014 skriker tidningsrubrikerna ut det, det bloggas om det och alla har något de vill lägga till i debatten. Vid närmare eftertanke kanske det inte ens är en debatt, det är snarare ett uppror.
Vi går över klassgränser och partiblock och enas i ilskan mot att bögarna och flatorna inte ska få kyssa vem de vill när de vunnit OS guld.
Vi debatterar, diskuterar, är förbannade och sedan går det över samtidigt som något nytt händer, när media uppmärksammar att en händelse eller ett fenomen är kränkande för en viss grupp brukar det följa den rutinen. Men nu har istället företagen och organisationer bestämt sig för att säga sitt.
Omoraliskt?
Bredbandsbolaget gör reklam i metro med ett regnbågsfärgat curlingklot under rubriken ”sport för alla”, google pryder sidan med en regnbågsfärgad logga. De politiska partierna lägger in regnbågen i bakgrunden av sin logga. American Apparel gör en egen kollektion för att uppmärksamma att Ryssland bryter mot OS grundregler genom sina anti-gay lagar. Listan kan göras lång.
Så är det omoraliskt att Ryssland får vara värd för vinter OS? Jag vet inte.
Men jag är väldigt glad över hur mycket pengar, tid och energi som politiker, författare, idrottare, musiker, företag, organisationer och journalister lagt ner på att belysa hur kränkande det är för hbtq personer.
Jag vet att jag lagt ner långt mycket mer tid på att läsa om det än vad jag lägger ner tid på att kolla på OS, och jag är långt från ensam om det.