Man vill söka sig vidare till ett jobb eller en utbildning. Det förflutna som har varit har man glömt men andra kommer aldrig glömma det.
Du vill ändå släppa men det går fan inte! Ditt namn finns med på Google och nätet är fullproppat med pinsamma bilder, sånger, filmer, ja… you name it!
Jag pratar om patetiska homosexuella mediehoror som gör allt för att få uppmärksamhet. Vem har inte missat Amir Akroutis patetiska bögblogg. De senaste åren har den faktiskt blivit bättre.
Det finns en hel del gaybloggar där ute men få är bra.
Sen finns det en gråzon och en svartzon. I den svarta zonen hamnar ullaredsbögen, någon ny borisblogg som gör sig känd på facebook genom nakenbilder och så får vi inte glömma alla bögar där ute som säger sig vara utbildade till hundra olika yrken.
Jag må vara bög men jag förstår verkligen inte det här med bekräftelse och uppmärksamhet.
Det verkar som att hela världen måste veta att jag är bög. Exakt hela jävla världen!
Det är så jag ska bli känd och jag ska publicera massa bilder, statusar, tweets, insta-bilder och texter – allt för att visa hur fucking bra jag är.
Är det så dagens bögar jobbar? För att sprida en negativ image?
I såfall är jag jävligt rädd. Har ni ens funderat på dagens gay-förebilder i Sverige? Inte vill jag att en 15-åring som tvekar om sin sexualitet ska bli inspirerad av en gayblogg, eller i värsta fall en trashig dokusåpa.
Förvirrad och arg bögjävel
