I morse vaknade jag i soffan av att solen letat sig in och orsakat en orimligt stor svettpöl under min rygg. Orsaken till att jag vaknade i soffan var att jag för några dagar sedan råkat dra med mig hela draperiannordningen över min säng i samma veva som jag skulle vara smidig och sätta mig på sängen och ta på mig skorna. Då jag av naturen har tummen i röven har jag inte kavlat upp armarna och tagit fram borrmaskinen, så stålrören har fått hänga fritt. Därför har jag alltså sovit på soffan några nätter likt en karl i skilsmässa. Men det hör egentligen inte hit.
”Livet är jävligt fint”
Efter att jag kravlat mig upp ur svettpölen och tagit en dusch kokade jag kaffe som jag hällde upp i en drinkblandare som fick agera termos i brist på annat och sen gick jag ut i solen. Då det självklart inte ville lysa på just vår innergård begav jag mig till närmaste lekplats och la mig på en sån där stor och härlig gunga och uppplevde härliga minnen från min bardom. Sen låg jag där och njöt, tog en cigg och smuttade på kaffet medan Ramsby och Fischerström tjadade i öronen. I den stunden kände jag att livet är jävligt fint och att jag minsann är kapabel att göra precis allt jag tar mig för. Förutom att ta fram borrmaskinen det vill säga.
”Friheten är inom räckhåll”
Det är fantastiskt vad solen har för inverkan på oss blekfisar till svenskar. Den tinar liksom upp oss ända in i själen och värmer precis där det är kallt. Alla blir tre decimeter längre och lyfter blicken från marken. Godheten som legat i ide vaknar till liv och härjar fritt. Drömmar som känts omöjliga känns helt plötsligt helt rimliga och rastlösheten förvandlas till en vacker förmåga att få saker gjort. Mattor vädras och man låter inte disken stå. Ut med det gamla vemodet och in med den nya lyckan. Semestrar planeras och friheten är inom räckhåll.
”Paragrafryttarna har vett att hålla käften”
Jag gillar att iaktta förändringen i butiken där jag jobbar. Är det fint väder ute hälsar till och med de bittraste tjurgubbarna mig en fortsatt trevlig dag och beklagar sig över att jag måste sitta inne när det är så vackert väder ute. De annars så stressade småbarnsmammorna skrattar åt sina ögonstenar och köper glass. Folk slutar klaga på att tomaterna är för mjöliga och mjölken för kall. Kunderna släpper sin övertygelse om att jag kan trolla med knäna och blir villiga att betala för sig. De där paragrafryttarna som annars men nöje påpekar alla mina och butikens fel och brister har vett att hålla käften. Tack solen, det värmer.
”Våra kroppar skulle fyllas med ork och ro”
Det leder mig automatiskt till frågan, tänk om det var sol året om i Sverige? Tänk vad vi skulle vara snälla och omtänksamma mot varandra. Vi skulle le och släppa på folk före oss på bussen, ha överseende med att det tar femtio minuter att få in maten på restaurangen och hälsa på varenda pensionär vi möter på gångbanan. Det hade ju varit otroligt. Sverige skulle blomma upp och bli en underbar plats att vara på. Våra kroppar skulle fyllas med ork och ro och vi skulle sluta längta bort. Vårdcentralerna skulle slippa skriva ut antidepressiv medicin till varannan kotte och Netflix skulle gå i konkurs.
”Man måste ha tråkigt ibland för att veta när man har roligt”
Mitt i allt önsketänkande finns det en Alfons Åberg i mig som säger att man måste ha tråkigt ibland för att veta när man har roligt. Kanske är det konstrasten som gör att vi uppskattar solen som om den vore Gud. Det kanske är snökaoset, de inställda tågen och pissregnet som gör att vi njuter så fruktansvärt mycket av när livet faktiskt fungerar någorlunda. Hur skulle det egentligen se ut om vi sprang runt som nyförälskade tonåringar året runt och aldrig åkte till Mallorca. Stadium skulle ju få skicka alla dunjackor till Estland och Svenskarnas passion för Ishockey skulle kännas lite malplacerad. Hälften av meteorlogerna skulle bli arbetslösa och skidorterna skulle få klappa ihop och öppna vattenland istället.
Oavsett om Alfons har rätt eller inte tänker jag njuta. Jag ska suga i mig varje uns av ödmjukhet och glädje tjurgubbarna utstrålar som en blodigel och jag ska ligga i lekparken och dricka mitt kaffe. Jag tänker hälsa på varenda pensionär jag inte känner och sprida värme omkring mig. Jag ska köpa glass och njuta av att tågen går när de ska. Carpe fucking diem.
